Pengarna bakom basketens publikrekord

När det svenska damlandslaget i basket spelade hemma i Avicii Arena i februari samlades över 9 500 åskådare på läktarna – ett nytt europeiskt publikrekord för ett damlandslag. Siffran säger något om var svensk basket befinner sig just nu. Båda landslagen har kvalat in till sommarens EuroBasket, damerna obesegrade genom hela kvalet för första gången någonsin, och intresset kring sporten har vuxit snabbare än de flesta inom förbundet vågade hoppas på för bara några år sedan. Men publikrekord och kvalframgångar kostar pengar, och det är där den mindre synliga delen av berättelsen börjar.

Bakom varje landskamp, varje träningsläger och varje ungdomssatsning ligger en finansieringsmodell som vilar på tre ben: offentliga bidrag, kommersiella intäkter och privata gåvor. Det sista benet blev påtagligt i mars, när finansmannen Christer Gardell skänkte fyra miljoner kronor till svensk basket. Enligt Göteborgs-Postens rapportering om gåvan beskrev Svenska Basketbollförbundet pengarna som en viktig möjliggörare för ungdoms-EM 2026 och för ambitionen att arrangera dam-EM i Sverige 2027. En enskild gåva av den storleken förändrar förutsättningarna för ett helt förbund, men den löser inte den löpande driften. För det krävs långsiktiga partner som binder sig över flera år.

Ny partner binder sig över flera år

Här har det senaste året inneburit ett tydligt skifte. Förbundet har knutit till sig en ny huvudpartner med ett avtal som sträcker sig över två och ett halvt år, från dam-EM 2025 till herrarnas VM 2027. Avtalet omfattar inte bara seniorlandslagen utan också de svenska basketligorna SBL Dam och SBL Herr. Enligt förbundets egen beskrivning av partnerskapet handlar samarbetet om att stärka ligorna genom förbundets struktur, och ordförande Susanne Jidesten lyfte fram att en ny aktör på marknaden kliver in just när intresset är som störst. Beskedet att DBET sponsrar Svenska Basketbollförbundet kom från ett spelbolag som lanserades 2024 och snabbt etablerat sig på den svenska marknaden.

DBET är inget okänt namn i sammanhanget längre. Bolaget driver casino och betting under svensk licens från Spelinspektionen, med live odds och en sportsbok som togs i drift 2025 med oddsplattformen Altenar i botten. Det som gör partnerskapet intressant ur basketens perspektiv är att det inte är en isolerad satsning. DBET är även huvudpartner till Handbollsligan, det svenska bandylandslaget och elitserien i bandy, vilket placerar basketavtalet i ett bredare mönster där ett relativt nytt spelbolag väljer att bygga sin synlighet genom etablerade men inte alltid kommersiellt mättade idrotter. För en sport som basket, som länge stått i skuggan av fotboll och hockey när sponsorpengarna fördelats, betyder en sådan partner mer än kronorna i sig. Den signalerar att basketens ökande publiksiffror nu uppfattas som en kommersiell tillgång, inte bara en sportslig framgång.

Vad ett flerårigt avtal faktiskt ger

Skillnaden mellan en engångsgåva och ett partneravtal handlar om planeringshorisont. När förbundet vet att intäkterna finns kvar genom både dam-EM och herrarnas VM kan satsningar på landslagen och på ungdomsverksamheten läggas upp över flera säsonger i stället för att hanteras år för år. Det är den typen av stabilitet som gör att en framgång på planen – som damlandslagets återkomst till EM-slutspel efter att senast ha deltagit 2021 – kan omvandlas till långsiktig utveckling snarare än en enstaka topp. Herrlandslaget, som inleder sitt EM mot ärkerivalen Finland, drar nytta av samma planeringstrygghet inför ett mästerskap som spelas över flera veckor. Det är ingen slump att förbundet valde att låta avtalet omfatta både seniorlandslagen och Svenska basketligan på en gång; bredden gör att en partner kan följa hela kedjan från ungdomsverksamhet till elit i stället för att punktvis stötta enskilda evenemang.

Att en spelbolagsaktör tar den rollen väcker förstås frågor, och det är rimligt att ställa dem. Svensk idrott har under flera år fört en diskussion om var gränsen går mellan kommersiell finansiering och sportens egna värderingar. DBET har i samband med basketavtalet betonat ansvarsfullt spelande och pekat på gemensamma värden kring inkludering och föreningsliv. Hur väl det löftet infrias avgörs inte av en pressrelease utan av hur samarbetet faktiskt utformas över avtalets löptid. Förbundets val att binda upp sig så pass långt antyder ändå att man bedömt aktören som tillräckligt stabil för att bygga vidare på.

För den som följer svensk basket på nära håll är det här en utveckling värd att hålla ögonen på. Publikrekorden och kvalframgångarna är det synliga resultatet, men det är finansieringen i bakgrunden som avgör om kurvan fortsätter uppåt eller planar ut. Med ett flerårigt partneravtal på plats, en oväntad miljongåva i ryggen och två landslag i EuroBasket samma sommar står svensk basket på en starkare ekonomisk grund än på mycket länge. Frågan är inte längre om sporten kan dra publik, utan om den lyckas bygga något varaktigt av momentet medan det varar.